≡ Meny
inkarnation

Varje människa befinner sig i en så kallad inkarnationscykel/reinkarnationscykel. Denna cykel är ansvarig för det faktum att vi människor upplever otaliga liv och i detta avseende alltid försöker, vare sig det är medvetet eller omedvetet (omedvetet i de flesta initiala inkarnationer), att avsluta/bryta denna cykel. I detta sammanhang finns också en sista inkarnation, där vår egen mentala + andliga inkarnation fullbordas och du bryter denna cirkel. Du har då i princip skapat ett medvetandetillstånd där bara positiva tankar + känslor hittar sin plats och du behöver inte längre denna cykel själv eftersom du har bemästrat dualitetsspelet.

Den maximala mentala + andliga utvecklingen

Den maximala mentala + andliga utvecklingenDu är då inte längre föremål för beroenden, låter dig inte längre domineras av negativa tankar, håller dig inte längre instängd i självskapade onda cykler, utan du har då permanent ett medvetandetillstånd som formats av villkorslös kärlek. Av denna anledning talar man gärna om ett kosmiskt medvetande eller ett Kristusmedvetande. Kristusmedvetandet, ett begrepp som blivit mer och mer känt på senare tid, betyder därför bara ett helt positivt inriktat medvetandetillstånd, varav i sin tur uteslutande en positiv verklighet uppstår. Namnet kommer från det faktum att människor gillar att jämföra detta medvetandetillstånd med Jesu Kristi, eftersom Jesus enligt berättelser och skrifter var en person som predikade villkorslös kärlek och alltid vädjade till människors empatiska förmågor. Det är därför också ett helt högt vibrationsmedvetandetillstånd av denna anledning. För den delen är allt som finns mentalt också. I fortsättningen på detta består den egna andan också av energitillstånd, energi som svänger med motsvarande frekvens. Positiva tankar och känslor är energiska tillstånd som har en hög frekvens. Negativa eller till och med destruktiva tankar och känslor är energiska tillstånd som har en låg frekvens.

Inriktningen av vårt eget sinne avgör kvaliteten på vårt eget liv, eftersom vi alltid drar in i vårt eget liv de saker som vårt eget sinne också resonerar med..!!

Ju bättre en person har det, ju mer positiv han är, desto mer positiva tankar och känslor präglar hans eget sinne, desto högre kommer hans eget medvetandetillstånd att vibrera som ett resultat.

Skapandet av ett gudomligt medvetandetillstånd

Skapandet av ett gudomligt medvetandetillstånd

Eftersom hela ens liv i slutändan bara är en produkt av ens eget medvetandetillstånd, har hela ens verklighet, hela livet, då också ett högvibrerande tillstånd. I detta sammanhang når man ett sådant tillstånd först i den sista inkarnationen. Man har förkastat alla sina egna bedömningar, ser på allt från ett omdömesfritt men fridfullt medvetandetillstånd och är inte längre föremål för dualitariska mönster. Oavsett om girighet, avund, svartsjuka, hat, ilska, sorg, lidande eller rädsla, alla dessa känslor är då inte längre närvarande i ens egen verklighet, istället finns det bara känslor av harmoni, frid, kärlek och glädje i ens egen ande närvarande. På så sätt övervinner man också alla dualitära mönster och delar inte längre upp saker i bra eller dåliga, bedömer inte längre andra saker, pekar sedan inte längre finger åt andra människor, eftersom man då är helt fridfull till sin natur och inte längre behöver sådant tänkande . Du lever då ett liv i balans och drar bara in de saker i ditt eget liv som du också behöver. Ditt eget sinne är då bara inriktat på överflöd istället för brist. I slutändan är vi inte längre föremål för någon negativitet, genererar inte längre negativa tankar + känslor och avslutar följaktligen vår egen inkarnationscykel. Samtidigt kommer extraordinära förmågor över dig som fortfarande kan verka helt främmande för dig för tillfället, förmågor som möjligen inte på något sätt skulle sammanfalla med nuvarande övertygelser och föreställningar. Vi övervinner då vår egen åldrandeprocess och behöver inte "dö" som ett resultat (döden finns inte i sig själv, det är bara en frekvensförändring som transporterar vår ande, vår själ, till en ny nivå av existens). Vi har då verkligen blivit mästare över vår egen inkarnation och är inte längre föremål för jordiska mekanismer (vill du veta mer om förmågorna kan jag bara rekommendera dessa artiklar: The Force Awakens - Återupptäckten av magiska förmågor, Ljuskroppsprocessen och dess stadier – Bildandet av ens gudomliga jag).

Med hjälp av vår egen kreativa potential, med hjälp av våra egna mentala förmågor, kan vi skapa ett liv som i sin tur helt motsvarar våra egna idéer..!!

Naturligtvis är detta inte heller ett lätt företag, eftersom vi fortfarande är beroende av allt i denna värld, vi är fortfarande föremål för många självskapade blockeringar och negativa tankar, eftersom vi fortfarande kämpar med utvecklingen av vårt eget andliga sinne, men ett sådant tillstånd är inte desto mindre realiserbart igen och varje människa kommer att nå sin sista inkarnation, det råder ingen tvekan om det. I denna mening förbli frisk, lycklig och lev ett liv i harmoni.

Lämna en kommentar

    • Leonore 19. Mars 2021, 6: 49

      Den plåga som Jesus led i sitt liv antyder att även den sista inkarnationen av en själ (om det var hans sista) som agerar av kärlek och frid kommer att skuggas av lidande. Det är aldrig fråga om att en inkarnerad själ inte lider (det finns inget sådant). Det är viktigt att acceptera lidande som ett tillfälligt tillstånd och framför allt att förlåta dem som orsakat lidandet eller gjort det mot dig. Att lita på livet trots alla svårigheter och motgångar är en stor läxa att lära sig i mänskliga kroppar.
      Det är inte bara det att vi med negativ likriktning också attraherar negativa händelser. Det är bara en sida av myntet. Lidande händer oss också så att vi kan minska karma. Att se lidande som en möjlighet till vidareutveckling hjälper. Mycket kloka själar vet att unga själar gör misstag och skadar dem. Att sluta fred med det och inte desperat hoppas på en framtid fri från lidande är frälsning.

      Svara
    Leonore 19. Mars 2021, 6: 49

    Den plåga som Jesus led i sitt liv antyder att även den sista inkarnationen av en själ (om det var hans sista) som agerar av kärlek och frid kommer att skuggas av lidande. Det är aldrig fråga om att en inkarnerad själ inte lider (det finns inget sådant). Det är viktigt att acceptera lidande som ett tillfälligt tillstånd och framför allt att förlåta dem som orsakat lidandet eller gjort det mot dig. Att lita på livet trots alla svårigheter och motgångar är en stor läxa att lära sig i mänskliga kroppar.
    Det är inte bara det att vi med negativ likriktning också attraherar negativa händelser. Det är bara en sida av myntet. Lidande händer oss också så att vi kan minska karma. Att se lidande som en möjlighet till vidareutveckling hjälper. Mycket kloka själar vet att unga själar gör misstag och skadar dem. Att sluta fred med det och inte desperat hoppas på en framtid fri från lidande är frälsning.

    Svara